Öppna föreläsningar om hållbar utveckling och klimat

Under mars månad kommer fyra spännande föreläsningar om högaktuella ämnen. Först ut är Mikael Klintman, professor i sociologi, som talar om drivkrafter för samhällsförändring. Många människor säger att de har förstått klimatfrågan, varför händer det då så lite? Torsdag 5 mars kl 19 med mingel från kl 18.30 i Stadshallens sessionssal. Följande föreläsningar torsdag 12 mars, torsdag 19 mars och onsdag 25 mars, läs mer: Föreläsningar mars 2015

Dela

Kommentera

4 thoughts on “Öppna föreläsningar om hållbar utveckling och klimat

  1. Intressant att höra Mikael Klintman berätta om många spännande saker. Utgående från hur miljörörelsen bäst påverkar samhället berättade Mikael t ex att det behövs både Apollinsk och Dionysisk tillit. Kanske skulle man även kanske kunna säga att det behövs både förnuft och känsla. Apollon står för ordning, struktur och självkontroll. Vad jag förstod så ville Mikael med begreppet Dionysus peka på vårt behov av att vara en del i samhället, vara med i en eller flera grupper. Normer (vad som är ”normalt” i gruppen) spelar stor roll när vi ska agera/handla. (Kanske extra stor roll när vi ska handla miljösmart?) Kände att många spännande frågor väcktes av M:s föredrag. M menade att politiker kan visa vägen, det behövs politiskt ledarskap, det behövs lagar och regler. Samtidigt pratade Mikael om att det är viktigt att förstå normförändringar för att på ett smidigt sätt ta oss mot ett mer hållbart samhälle. Förstod inte riktigt när det kan anses vara ”läge” att ändra lagar, regler och miljöskatter så att de ”ligger i fas” med rådande normförändringar. Det är något man kan fundera på…

  2. Tack för intressant föreläsning. Gun Rudquist från Naturskyddsföreningen och Erik Steen Jensen, professor vid SLU, diskuterade torsdag den 19 mars 2015 jordbrukets utmaningar ur svenskt och globalt perspektiv. Diskussionen leddes mycket bra av miljöstrateg Linda Birkedal.

    Vi fick frågan hur mycket jordbruksmark varje svensk behöver. Svar 0,4-0,5 hektar (ha). Vi fick frågan hur stor jordbruksmark som behövs för att försörja en vegetarian. Svar 0,07 ha. En fotbollsplan är 0,7 ha. Då kan vi räkna ut hur många människor en fotbollsplan kan försörja med mat, beroende på om man äter ”vanligt” eller är vegetarian. Det finns 2,6 miljoner ha jordbruksmark i Sverige. Nu kan vi räkna ut vår självförsörjningsgrad. Svar: ungefär 50% (förvånansvärt lågt värde).

    Kvävetillförseln till jordbruket behöver reduceras med 60 % för att klara planetens gränser, menade Erik Steen Jensen.

    Hur mycket minska skörd får lantbrukaren vid ekologisk odlande (siffrorna varierade mellan 60 % och 90 %). Erik Steen Jensen menade att den genomsnittliga siffran är 80 %. Blev en hel del diskussion kring nyttan med ekologiskt jordbruk. Krav-godkända livsmedel är ett marknadskoncept (inte det slutgiltiga målet, eftersom kraven ändras, höjs). Vi pratade om närproducerat, bra, men bör kombineras med krav på produktionssätt (eftersom närproducerat inte säger något om produktionssätt).

    Tittar vi på begreppet ekologiskt fotavtryck så ser vi att i Sverige krävs en hektar jordbruksmark för att försörja en person med livsmedel, men vi har bara (enligt konceptet ekologiskt fotavtryck) bara tillgång till 0,78 ha jordbruksmark per person. Vilket ger en självförsörjningsgrad gällande livsmedel på 78 %. Olika källor kan ta med olika saker, men vi ser att i båda källorna krävs mer jordbruksmark än vad vi har tillgång till!? Och då lever vi ändå i ett relativt stort och glesbefolkat land.

    Kan läsa mer i skriften: ”Jordbruket vid ett vägskäl” .

  3. Ethel Forsberg som sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen och med lång erfarenhet av miljöfrågor från företag och myndigheter diskuterade under onsdagskvällen den 25 mars en ”Giftfri vardag?”. Forsberg gav många konkreta exempel på gifter i vardagen, med fokus på mjukgörare i plaster. Det finns plast överallt: i sängen, soffan, mattallriken, tandborsten, ytskydd på kläder, skor etc. Men det finns många andra kemiska ämnen. En siffra som nämndes var 142 000 stycken kemiska ämnen (som är tillverkade av människan?, antar jag).

    Forsberg gav många konkreta exempel, t ex 54 bekämpningsmedelsrester i äpplen, 76 farliga kemikalier i elektronik (teven etc). Men vi kan aldrig veta vilka ämnen som finns i vilka produkter, eftersom producenter bara skyldiga att uppge ingående ämnen i livsmedel. Till exempel så vet man att det är 37 farliga ämnen i råvaran till lego, men vi vet inte hur många som är kvar i slutprodukten (borde det inte vara lika många, om inte ämnena omvandlas på vägen…). Forsberg har försökt att ta reda på detta, utan att ha fått något svar.

    Vidare känner vi inte till kombinationseffekter, dvs vad som händer när flera olika ämnen blandas.
    [youtube=https://www.youtube.com/watch?v=bDXPMCp7Sao]

    Konkreta råd som Ethel Forsberg gav:
    • Värm inte upp plast i mikron
    • Köp miljömärkt
    • Kasta plastleksaker äldre än fem år
    • Vädra

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *